Lyckan varade..
ända till vecka 11... I helgen åkte vi in till gynakuten för ja upptäckte lite blod... Fostret hade dött i magen fick jag till svar & bara att invänta att det ska komma ut av sig själv, annars får ja höra av mej till fredagen.. Mår som en skit å orkar inte prata med nån, gråter bara.... Magen har nu börjat värka så ja förmodar att det snart är på g... Finner inga ord hur jag känner mej, är bara en stor tomhet... Trodde allt var lugnt nu när det gått denna tid.... Livet är allt bra orättvist ibland....
Jag är så ledsen för eran skull. Skickar en massa kramar
Älskade älskade vännen, önskar att det fanns nåt jag kunde göra. Lider med er! Massa styrkekramar!!
<3 <3 <3 Massa styrkekramar till er!
Stor kram till er....ja livet är då orättvist!! Kram
Älskar dig så så så mycket min Eugen!! Snälla ring mig när du orkar prata! Tänker på dig hela hela tiden! Bobbyn hälsar! <3
Stor styrke kram!!