Långtidsodling – blastocystodling

Vi har under flera år gjort ett omfattande utvecklingsarbete kring långtidsodling. Det har nu resulterat i så goda resultat att vi kan säga att det ger en väsentligt bättre graviditetschans. Och allra mest glädjande – detta gäller till och med i de fall vi återför endast ett ägg. Vi har dessutom lyckats lösa den största svårigheten, nämligen att med framgång kunna frysa efter långtidsodling.

IVF-kliniken Falun är ensamma i Sverige om att använda långtidsodling som rutinmetod. Genom att vi själva utvecklat frysmetoden är vi också ensamma om den. Bakgrunden till fördelarna med långtidsodling är följande: En allt bättre chans att bli gravid vid en IVF-behandling är avhängig av flera faktorer. En av de viktigaste är möjligheten till optimalt omhändertagande av de befruktade äggen (som kallas embryon) och inte minst att kunna välja ut det bästa ägget för återföring.

En enda blastocyst med detta utseende
ger 50 % chans till graviditet.

Det som avgör om kvinnan blir gravid är äggets förmåga att bilda en graviditet. Det kan jämföras med förmågan hos ett frö att gro. Om ett frö ska gro beror i huvudsak på dess inneboende förmåga att kunna göra det. Långtifrån alla befruktade ägg kan bilda en graviditet. Man räknar med att i genomsnitt vart femte embryo har den förmågan. Det skiljer sig mellan olika par. Några par får tillsammans en stor andel embryon som kan bilda graviditet, medan andra får en mindre andel. Det beror förstås lika mycket på spermierna som på äggen (fast man oftast bara säger äggen). Vid IVF gäller det alltså dels att få fram befruktade ägg som kan bilda graviditet och dels att återföra det embryo som har störst möjlighet till det.

Förbättringar av näringslösningar och utveckling av laboratoriets optimala omhändertagande av äggen har lagt grunden för att kunna odla de befruktade äggen längre. Därigenom kan vi idag bättre välja ut det/de ägg som har optimal graviditetschans. I Falun började vi med detta redan 1994, men då var näringslösningarna för dåliga för att klara det. När vi nu fått bättre näringslösningar har vi lagt ner ett idogt arbete på att utveckla de optimala förhållandena för långtidsodling och skaffat oss stor erfarenhet av hur man bäst ska hantera det. Det har gällt både metodutveckling och en rent personbunden erfarenhet i bedömningen.

Vid långtidsodling låter man embryona tillväxa 5-6 dagar innan de återförs, i stället för den hittills vanliga odlingstiden 2-3 dagar. Fördelen är att man då mer exakt kan välja ut det ägg som har störst chans att bilda en graviditet. Det fungerar enkelt beskrivet såhär: Om man får ut exempelvis 10 ägg, brukar ca 6-7 av dessa bli befruktade. Eftersom vart femte befruktat ägg kan bilda en graviditet, är det sålunda normalt inte mer än 1-2 av dessa ägg som har den egenskapen. Om man odlar i två dagar, har man ofta 2-4 ägg som ser tämligen lika ut. Om man däremot fortsätter odlingen i sammanlagt fem dagar, kommer de 1-2 embryona som kan bilda en graviditet att skilja ut sig från de andra genom att de fortsätter att tillväxa (till så kallade blastocyster). De övriga – som alltså ändå inte har förmågan att bilda en graviditet – stannar upp och slutar dela sig.

När man återför äggen efter två dagar, bedömer man vilka som ser bäst ut då. Vi har en långvarig erfarenhet av att det fungerar tämligen bra. Men det blir ännu bättre om äggen själva får tillväxa längre och visa vilka som är bäst att återföra. Skillnaden mellan långtidsodling och vanlig tvådagarsodling ligger sålunda i det mer exakta urvalet av det/de ägg som kan bilda en graviditet.

IVF-kliniken Falun har sålunda sedan snart sju år långtidsodlat i ständig utveckling och med mycket uppmuntrande resultat. Under senaste året (2006) hade vi en graviditetsfrekvens på 51% efter långtidsodling. Vi har även utvecklat en frysmetod för blastocyster och har senaste året en graviditetsfrekvens på 38% efter återförande av ett fryst och tinad blastocyst. Vi är särskillt stolta över det eftersom flera IVF enheter anser att de inte kan frysa och tina blastocyster, medan våra resultat efter frysning ligger i närheten av resultaten efter direktåterföring.

Enligt vår uppfattning är således långtidsodling vägen mot en förbättrad graviditetsfrekvens och den eftersträvade möjligheten att återföra ett ägg med bibehållen chans till graviditet. Nyligen har en stor internationell studie enligt "evidensbaserad medicin" visat att långtidsodling är en överlägsen metod jämfört med korttidsodling (för de patienter där långtidsodling är mest lämpad.)

Även långtidsodling har sina begränsningar. Den lämpar sig bäst för de som har minst 4-5 ägg befruktade, eftersom fördelarna med det exaktare urvalet är mindre om det är färre ägg. För de kvinnor, vars äggstockar har svårt att producera många ägg, är därför långtidsodling inte någon lösning. Metodens fördelar gäller i huvudsak kvinnor under 40 år med förmåga att bilda mer än 5-6 ägg vid stimulering. Sammanfattningsvis – med långtidsodling har vi under senaste året ökat graviditetschansen, samtidigt som vi minskat andelen tvillinggraviditeter och lyckats få goda resultat även efter frysning.

Lånat från Falun ivf:s hemsida!

Hoppas våra ägg växer till sig ordentligt till i morn så vi får ett starkt och friskt ägg som vill fästa!

KRAMAR!